Brandkrav i byggnader

Verksamhetsklasser för byggnader

Boverket har i sin Regelsamling för byggande delat in byggnader i olika verksamhetsklasser, utifrån faktorer som påverkar säkerheten i det fall det skulle börja brinna. Klasserna delas in i Vk1 – Vk6.

Syftet med systemet med verksamhetsklasser är i stort att underlätta och släta ut frågetecken kring dimensionering samt att skapa en bild av vad som krävs när en viss typ av byggnad/verksamhet skall byggas.

Klassificeringen utgörs av huruvida personerna som vistas i lokalerna är vakna, har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter samt deras möjligheter att utrymma själva.

Byggnadsklasser

Likväl har Boverket delat in byggnader i olika tekniska byggnadsklasser. Dessa är Br 0 – Br 3, där Br 0 utgör den byggnadsklass för var de högsta kraven ställs.

Syftet med indelningen är att gruppera byggnader efter skyddsbehov i fyra klasser för att ge en tydlig bild på vilka krav som ställs på respektive byggnad samt för att ange vilka byggnader som erfordrar analytisk dimensionering.

Kraven bestäms av våningsantal, byggnadsarea och verksamhet (verksamhetsklass).

Klassbeteckningar – Brandtekniska klasser

Beroende på hur klassbeteckningarna är konstruerade går att avläsa huruvida krav för bärverk eller avskiljning avses samt vilka egenskaper konstruktionen har vid en brandpåverkan. Dessa klasser innebär:

R = Bärförmåga
E = Avskiljning
I = Isolering
W = Begränsad strålning

Klasserna kan kombineras med:
bokstavstillägg M, C, S samt sifferbeteckning 15-360.

Material ur brandsynpunkt

Obrännbart, brännbart och svårantändligt

Produkter och material klassas ur brandsynpunkt som obrännbara, brännbara och svårantändliga. Obrännbara material betecknas A1 och A2, där A1 är helt obrännbara material, t.ex betong och A2 innebär att den obrännbara produkten innehåller viss form av brännbart material, t.ex gipsskivor och mineralull.

Tändskyddande beklädnad

Klassen K₂10/B-s1,d0 avser tändskyddande beklädnad. Med tändskyddande beklädnad menas obrännbart eller annat för ändamålet lämpligt material, som under minst 10 minuter hindrar bakomliggande brännbara materials antändning.

Syftet är att underlätta utrymning och ge räddningstjänsten mertid för släckinsats innan materialet bakom antänds och förvärrar brandsituationen. Exempel på tändskyddande beklädnad är < 9 mm gipsskiva.

Ytskikt

Ytskikt syftar på den yttre delen (t.ex. tapet) av en byggnadsdel eller beklädnad som kan bli utsatt för brandpåverkan i ett tidigt skede av en brand. EU-systemet för detta är uppbyggt med begynnelsebokstav A, B, C, D, E eller F, där A står för obrännbart, B-D för brännbart, E för att ett visst droppkrav är uppfyllt och F för att inga krav ställs. Till begynnelsebokstaven finns s och d som tillägg. S står för rökklass, där s1 är den bästa och s3 den sämsta rökklassen. D står för droppklass, där d0 är den bästa och d2 den sämsta droppklassen. Ytskiktsklasserna i Sverige ser ut som följer:

• Ytskikt klass B-s1,d0 (t.ex. normal målningsbehandling på betong eller gipsskiva med pappskikt.)
• Ytskikt klass C-s2.d0 (t.ex. vanlig papperstapet med vikt <175 g/m2 på betong- eller gipsskiva med pappskikt.)
• Ytskikt klass D-s2,d0 (t.ex. obehandlad träpanel.)

Ovanstående information är hämtad från Boverkets Regelsamling för byggande samt Brandskyddsföreningens Brandskydd i boverkets byggregler. Mer information om brandkrav finns att hämta på Boverkets hemsida.

Brandskydd efter behov med gipsskivor

För byggnadskonstruktörer ger byggnadsdelar av gipsskivor utmärkta möjligheter att med låga resursbehov göra effektiv dimensionering av det brandskydd som önskas för byggnaden.

Effektiva gipsskivor

Gipsskivor är effektiva därför att de kan bygga alltifrån den enklaste brandskyddande vägg till mycket kvalificerade brandväggar. Den stora fördelen med byggnadsdelar av gips är att de kan göras som effektiva rumsuppdelare som avskiljer ljud och brand på önskat sätt samtidigt som de fungerar som väggar med alla de krav som i övrigt ställs. För varje kravkombination kan man dimensionera med minsta möjliga materialåtgång och få alla krav uppfyllda utan att använda resurser för obehövliga funktioner.

Gips har speciella fördelar vid brand

Eftersom gipsen inte hjälper till att sprida branden utan istället dämpar branden, så kan man säga att gipsen innehåller ett passivt brandskydd som fungerar direkt när en brand börjar. Värmen från en brand stiger upp till taket där gipsskivor i takytan och i väggarnas överdel värms upp och börjar avge vattenånga. Syretillgången minskar och brännbara brandgaser späds ut. Ytans temperaturer hålls nere så att inte branden får hjälp att spridas.

Försäkringsbolag kan se en systematik i att hus med gipsskivor i innertak får mindre skador vid en brand än hus med brännbara skivor där det oftare händer att huset brinner ner till grunden. Det är stor skillnad både för den som använder huset och för omgivningen om huset brinner ner till grunden eller om det med hjälp av gipsskivor endast får begränsade skador och rökskador. Ägodelar har inte spolierats av branden. Personliga minnessaker och viktiga dokument finns fortfarande kvar. Omgivningen slipper stora mängder brandrök och av giftiga gaser.

Brandskyddsisolering av stålkonstruktioner

Det kan du läsa om i den här artikeln.